Brita

Till följd av min mors på senare tids otaliga påminnelser om järntillskottens ökade effekt i samvariation med folsyra, så masade jag mig idag - en solig onsdag till ära - till apoteket för att uppfylla mina åtaganden som hälsomedveten flicka, ansvarsfull för sitt vämående och väluppfostrade dotter.

Väl inne och halvyrt förvirrat av lokalens alla burkar och förpackningar hänför jag mig snart åt den välbesinnade farmacistens kunskap. Jag frågar om hon skulle kunna vara hjälpsam och tipsa om vilken Folsyra jag borde införskaffa.

Hon sträcker mig en lilabrun förpackning med en månads pillerförbrukning och säger; "jaha, men då är det den här som Du ska ha."

Tacksam och lättad betalar jag och ger mig väl tillbaka ut bland Sveavägens bussinessnissar och artyflum.

Jag läser på förpackningen och noterar för första gången förpackningens vitstilta ledtext alldeles under preparattexten; "För gravida, ammande och åldrande".

Undrar just vilken av dessa kategorier hon syftade på att jag tillhör.

Saker jag har fått den här veckan:


- tillbaka tentor som visat sig överträffa mina förväntningar. 

- uppmuntrande komplimanger för att jag bidrog med kloka tips i en fokusgrupp jag blivit utplockad att vara med i med temat "Fri tillgång på sex".

- en tokarstrevlig fika-stund med Mjukis. Händer alldeles för sällan.

- lära mig att 0 x oändligheten = 1. Häpnadsväckande statistiklärare som kan förbluffa så.

- en personlig inbjudan till det kungliga slottet i Stockholm.

- visdoms ord från Malin, som lyder:  "När man vill ha fler horn på väggen, då kan man byta bröstkorg".

- ett telefonsamtal från en Comviq Tele 2 abonnemangsäljare, som gråtit för att han råkat köra över sitt favorit head-set med sin snurrstol på kontoret. Han berättade att han bara haft det i 4 dagar och det hade varit kärlek från första ögonkast. Jag tröstade honom med att han säkert hittar ett nytt. Jag sa att jag tror att det finns ett headset som väntar på honom där ut. Jag sa att jag tror att det finns ett särskilt head-set som väntar där ute på varje människa. Jag tipsade honom att prova med Clas Ohlson.

- En notis skriven till mig i tvättstugan att jag är dålig på att hämta min tvätt i tid.

- gratis middag och introduktion för V&S-group. Vilket för övrigt står för Vin & Sprit AB och är världens sjätte största spritbolag, med det fjärde största spritvarumärket i världen - Absolut Vodka.

- två dagligen återkommande huvudvärkar till följd av mina tappra avvänjningsförssök för att sluta med kaffe. 

- abstinens till att få gå på ett ytterliggare Step-pass.

De senaste dagarna placeras inom kategorin Omtumlande.

Onsdag eftermiddag kommer hem. D (eller Bönan som Sönnta och Jacke skulle omnämnt honom) är i badrummet. 30 sekunder senare är jag fast besluten att hans envishet kan dra ända in i kaklet - Nu ska han till sjukhuset.

Taxi till Södersjukhuset. En 22 timmars lång väntan stundar. Nedsövning. Operation. En infekterad systa i storlek med en pingisboll i nedre delen av ryggen har opererats bort och smygkikandes över doktorns axel, inser jag med en skräckblandad fascination att jag aldrig bokstavligen sett så djuuupt in i någon annan människa förut.

Besök hos distriktläkaren idag hade lugnande inverkan, då gropen förhoppningsvis har läkt inom en tre-fyra veckor. Fram tills dess innehar jag personligen den stora äran att tjugofyra timmar om dygnet positionen att agera Nurse on Duty. Sysslorna varierar, men förutom att byta förband och hålla såret rent handlar det vanligtvis om att laga fler-rätters middag (idag stod fylld lövbiff, potatisgratäng och balsamico frästa primörer på menyn - resultatet blev oväntat lyckat) baka citronpajer och ge massage - till följd av patientens ihärdigt hävdande att det får honom att slappna av och att färre spänningar resulterar i minskad smärta. Service minded in deed. Herregud, om det är det här som förväntas utav dagens sjukvårdspersonal, inte konstigt att det råder resursbrist. Lillebror, lillebror - tro mig - du har något att se fram emot!!

ring, riiiiiing, riiiiiiiiiiiiiiing, RIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIING!!

Snoooza eller snooooza??


Att kravla sig ur sängen i morse var hårt. Jag saknade inga kunskaper alls att kunna föreställa mig hur mycket möda Kung Gustav den tolvte behövde uppbåda för att övertala sina mannar den där morgonen att tåga över Lilla Bält. Att lägga under mig de där tre meterna till badrummet för att borsta tänderna imorse, var utan större tvekan lika krävande som att tåga med hundratals vettskrämda män över kilometerlång skälvande (I förebyggande syfte: Förlåt mamma för alla de historiska detaljerna jag troligen förnimmar felaktigt - det är inte ditt fel).

Stor Latte från 7-eleven på hörnet.

Rusch ned för trapporna vid medborgarplatsen för att hinna med tunnelbanan. Herregud, annars hade jag ju fått lov att vänta 2 minuter på nästa.

Minus tre minuter i tid till föreläsningen. Smyger in genom portarna i aulan och fram till närmaste ledig plats (försök själva föreställa er hur tyst högklackade stövletter emot ett ekgolv kan smyga). Notis: närmsta lediga plats var på tredje raden framifrån.

Jag sjunker ned i sätet. Rickard Friberg har redan tagit ton.

Och då plötsligt kommer den till mig. Ofrivilligt men inte mig emot. Den strömmar in i mig utan att jag varken behöver anstränga mig eller fokusera.

Kunskapen.

Jag kände hur jag och Rickard Friberg plötsligt kommunicerade på vår alldeles egna nivå, med egna våglängder och frekvenser. Jag var mottaglig för hans algoritmer och kodade budskap.

Ett starkt plötsligt infall att resa mig upp i auditoriet och utbrista "Eureka!!" fyllde mig obarmhärtigt.

Infallet motstods. Men lyckan och insikten finnes ännu kvar.

Det har förbipasserat månader av längtan, begär och suktan efter struktur, ordning, dagliga rutiner och vanor. Likt en Nalle Puh dreglandes efter "åning" var min önskan att återfå uppleva en fulltomatad* almanacka och ett högt tempo som förutsättning för att hinna med hälften av åttagelser - att känna mig effektivt produktiv.

Min suktan, min längtan och mitt dreglande är över nu. I guess this is what I was aiming for.

De senaste veckorna och troligen de närmsta påföljande veckorna har/kommer mitt liv bestått/bestå utav heltidsarbete m ett gäng kärä neä på värke. När jag inte i mitt enormt baggiga blåställ, mörka (efter ngra timmars arbete - lite småsvettiga) singlet, helylle coola safetyboots (Anna - föreställ hur jag gör min cool-move med mina numera så enormt slim fittade body-pump armar så förstår du vad jag menar!) och orange florugerande mössa - stänger eller öppnar järnvägsvagnar sysselsätter jag och gubbarna på lage oss flitigt med kokande, skvättande och friterande diskussioner, argumentationer, munkäftningar och slagsmål (jag brukar vinna =p). Dessa slutar inte förrän någon förlorat sin stolthet, värdighet och hånats i ännu en stund eller eventuellt även vid blod-läckage. Idag t.ex. drogs denna hävdningsidkning sig så väl till sin spets, att den inte slutade förrän lagets lortgris, maskot, bullbakare och sommarjobbare (alltså: jag) till följd av försvagad muskelstyrka tvingades till uppgiften att efter information från 118100 ringa upp den amerikanska ambassaden för att fråga om det verkligen är sant att aspartan är förbjudet i USA och vad de i sånna fall istället har i sin Cola Light. Har man inget att göra, ja - då sysselsätter man sig. In deed.

Min privat importerade australiensare settlat sig ned alldeles förträffligt bland dessa svenska barrträd. Ett urval av några till en börjande chockerande upptäcker, som krävde lite vänjning och tålamod var:

- de svenska duschkranarna. Att vi har en kran för vattenflöde och en för temperatur istället för en varmvattenkran och en kallvattenkran.
- Gustafskorv.
- Att det finns så stora matvaruaffärer som Ica Maxi och att man därtill tillämpar ett betalningssystem där man får gratis och fri tillgång till skjutvänligalaservapen.
- Att vi är ett träningsnarkomanande släkte som till och med använder stavar som motionsform på sommaren (!!) och därtill utan att vid tillfälle ha skidor på fötterna. Haha, när jag tänker på det så ser nog stavgång helförbryllande ut vid en första anblick då man aldrig varit bekant vid dess existens.

Förutom ett heltidsarbete, så pluggar fröken Brita även matte på heltid, försöker träna varje dag, lära mig laga mat och få utlopp för sociala begär. Lite mycket på samma gång. Den värsta stressen springer dock utan tvivel ifrån källan av osäkerhet över vad i höst komma skall. Kommer jag in på vad jag sökt eller gör jag inte det? OM jag gör det, har jag i sådana fall boende? Vad har jag för back-up plan? Har jag någon back-up plan över huvudtaget???

Mina kollegor tycker att jag ska satsa på att jobba mig uppåt inom utlastningen, de har lagt upp en planering om att jag inom en 20 års period ev kan avancera till skyddsombud på utlastning kallvals och inom 30 år eventuellt eventuellt krönas till kunglig utlastare.

Jag har sökt ekonomi. Tummar hålls flitigt och konstant.

Efter utanproblem noterbar brändlukt från bakdelen och kraftig rökutveckling ifrån framänden är det nu i alla fall svart på vitt konstaterat att the White Pearl läcker olja och läggs in på behandlingshem under förhoppningsvis endast en kortare tid. Sorg i hjärtat, men stöttning finns från många håll, min kära.

Damo darlin dear snyftar just ut emot min axel efter att ha Australien har totalkickat Sverige i fotboll. Han spelar dataspel och spelar Sverige. Om detta tyder på att han under dessa tre veckor förutom att ha settlat sig ned även lyckats plantera sitt hjärta, sin själ och sin sportmoral i detta östskandinaviska land eller att han helt enkelt bara inte har ngn större talang för dataspel och är en dålig förlorare låter jag vara osakt.

Har just Body Pumpat och middagen står steamande nylagad på köksbordet. Plikt, hunger och sömn kallar!

Over and Out // Yatzy-helgonet