Mr. Right och Andar i tekannor

Inatt drömdes det att jag och Anna var ute och cyklade i regnet. Det regnade massor.
Anna sa att hon hade hittat en kille åt mig, en perfekt kille för mig.
Han var tvilling och spelade i Milan.
Jag fnissade lite och protesterade, att nu var hon väl allt bra tokig, hur skulle jag komma i kontakt med en elit fotbollsspelare, och som dessuom var perfekt?!
Men Anna förklarade då att hon var kompis med hans kompisar och att hon skulle på en fest, som han också skulle på, och som jag nu visst också skulle på.
Anna sa att han var perfekt för mig, för Han tyckte om att spela spel och fika precis som Jag.

Projektarbetet skulle visst vara klart imorgon. Vissa missförstånd är värre än andra. Speciellt när vissa lärare har haft sämre dagar än andra.
Men men, har lugnat ner mig ifrån chocken nu. Har 16,5 timmar på mig tills rapporten ska vara inlämnad. Har aldrig kombinerat Red-Bull och koffeintabletter förut, och någongång måste ju vara första gången.

Ibland saknar jag. Inte så att det gör ont, utan mer så att det ingjuter en med tomhet. Jag känner ingenting. Vet inte om jag hellre kanske skulle föredra att det gjorde ont. Att det bara kändes någonting, vad som helst. Det skulle kanske vara skönare.
Ibland ropar du efter någon, för att du vill visa att du finns där.
Den vänder sig om, men märker inte att det var du som ropade.

Om det inom de närmaste 15 sekunderna skulle ploppa ut en ande ur min tekanna och säga att jag fick önska mig vad jag ville, och den skulle se till att min önskan gick i uppfyllelse. Då skulle jag önska att jag kunde påverka de där människorna lika mycket som de påverkar mig. Jag skulle önska att de skulle tänka på mig ibland och kanske sakna mig ibland, eftersom jag tänker på dem mer eller mindre hela tiden och saknar dem ganska ofta. Även om det är sånt som jag helst inte erkänna för mig själv. Jag vägrar svälja min stolthet och riskera att mitt andra jag får möjligheten till att stampa på mig. Trampa på mig och sedan passa på att dansa lite när jag ändå ligger ned. Mitt anda jag tycker om att dansa salsa med sylvassa latino-klackar.

Over and out.

Holger du är en ängel. Maria du är min idol.

Kommentarer
Postat av: Anna

Vackert Brita, såååå vackert!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback