Little by Little

Fri dec 15, 1:50pm

Jag kanske tog det i tisdags pavag hem efter det dar skona step-passet. Eller efter det att Woolworths borjade rea ut Mild Indian Curry och Mango Chili tonfisks konserverna. Eller efter de dar tararna fallde av saknad av och langtan tillbaks till den dar jkla irlandska puben hogst upp pa William St. Eller efter de dar tva spontana varma langa kramarna jag fick inom mindre an 4 minuter mellan min lagenhetsdorr och korsningen Darlighurst Rd / Victoria St. Kramar efterfoljda med de finaste orden man ngnsin kan fa (Elin, du ar sa klok och har sa ratt). åk inte.

Eller sa var det kanske en ihopsyltning av allt det dar tillsammans. Hur som helst, jag tog ett beslut. I tisdags kvall canclade jag min tagbiljett upp till Kempsey och ringde Cliff Fuller for att tacka sa varmt for min inbjudan till dem, men forklarade att nagot kommit ivagen och att min visit hos dem inte var mojlig.

Jag jobbade pa O'Malley's i tisdags och i onsdags. Har fatt vackra ord och varm support ifran medarbetare, managers och stammisar. Ska jobba ikvall, imorgon och pa sondag.

Om 2 veckor gor jag mitt sista skift pa O'Malley's. Om 16 dagar sitter jag pa en buss som tar mig bort fran skyskrapor, operahus och harbour bridges.




ghost tour 2

For ngn dag sedan tog Britis sig vatten over huvudet och busade pa
Ghost Tour in the Rocks tillsammans med en halvgalen irlandare named Ciaran. The Rocks ar den aldsta delen av Sydney, belagen alldeles vid sodra brofastet av Harbour Bridge och Circular Quay. Enligt mig med sina mysiga halvgomda grander och sma pittoreska fik - den mysigaste delen av Sydney. Det var har som James Cook forst landsteg nar han kom till Sydney, det var har de forsta husen och byggnaderna grundlades. Spokvandringen var en upplevelse. Glad att jag vagade. Smittades ned med en langtan efter att ga engang till.

jag och ciaran
Jag i sallskap med den halvgalne Guinness pimplande och St Patric dyrkande irlandaren Ciaran.

ghost tour 3

ghost tour 5
Our Ghost Host - Brian

ghost tour 4

Knatandes pavag hemat med uppresta nackhar och forhojda adrenalinvarden stannade Ciaran plotsligt till. Ljudet av en traditionell irlandsk tune hade plotsligt forsatt hans trumhinnor i vibreranden och i den spontana uppstamda mood som vi bada befann oss i, hamnade sig inte battre an att vi bada slank in i den irlandska pub, vackert belagen vid vattnet, som ljudet kom ifran. Dar inne, bland shamrocks och tavlor av St Patrick, mottes jag av synen av propra fancy dressed Buissness men in suits och deras skona ladies. Horde jag verkligen hemma pa en sadan har pub? Snart stamde dock de bada spelmannen i ena hornet in i Dirty Old Things  tatt efterfoljd av den ena irlandska traditionella visan efter den andra. 

Jag var inte beredd. Den plotsliga forvandlingen var chockerande. Buissness männen och deras fruar var som fortrollade. Jag blev nastan radd.

I takt med att de forsta ackordet togs, sparkade de alla av sig sina skor och borjade enbart i strumplasten skutta, hoppa, sparka och sprattla i luften. Mitt forsta mote med akta irlandsk dans var forst skrammande, strax slappnade jag dock av ngt och kunde inte annat an att borja fnittra over vad som utspelade sig framfor mig. Vaffo go dä pa dätte vise? Har aldrig sett vuxna manniskor bete sig i narheten av det som jag da bevittnade. Snart skulle det dock bli varre. En av de i strumplasten omkringskuttande kostymnissarna hoppade glatt fram till mig for att dra med mig upp pa dansgolvet. Desperat holl jag mig frenetiskt fast i barstolen och forsokte sansat gora pa det klara for denna till synes halvgalna herre att jag inte att de minsta skills i irlandsk dans och hur ont min vanstra fot smartade till efterfoljd av en tavrickning jag rakat ut for en vecka tidigare nar jag gjorde en trippelpiruett i mitt vastindiska danschema under VM i konstakning utfort i.... men han lyssnade inte ens! nänä. Och inte ens fick jag ngn stottning av Ciaran, som vid det har laget for ovrigt lag dubbelvikt pa bardisken och kippade efter luft. Situationen loste sig inte battre an att jag drogs upp pa dansgolvet och med en kostymnisse pa varsin sida om mig tillslot mig skaran av i strumplasten runtsprattlandes Guinness pimplande och St Patrick dyrkande vildbuntar till toner av Whiskey in the Jar, vackert kompandes av klappande hander och Ciarans kippande efter luft i bakre andan av den fullstuffade baren.

Har aven deltagit i en Hopscotch (hoppa hage) competition pa Australiensisk mark. Denna mod och stalnervs beprovande utmaning gick av stapeln under en stjarnklar himmel under am-halvan av dygnet mellan Britis och Travis pa en grusplan i skenet och vattenskvattandet av en narbelagen fontan. Hagen skrapades upp med hjalp utav Travis tillfalliga egendom: kryckor. Britis kickade stenhart och Travis went so far down. Gladje sannerligen.  Har foljdaktligen pa 3e person singulars initiativ planerat att busa ivag med herrn till Sydneys BMX track ngn av de kommande dagarna.

I Onsdags temporar jobbades det aven pa Juice City. Maurio ringde och efter ngra minuter av bonande, smicker och golvkralande ifran hans sida, gick jag slutligen med pa att rycka in for en dag. Vet med mig att han nu kommer att ringa fler ganger om han behover ngn extra staff, men finner mig i det. Passar mig egentligen ganska bra. Forvantas aldrig jobba dar, utan jag kan bestamma fran dag till dag om jag vill ta pa mig ngt extra skift eller inte.

I onsdags kvall var det luciafirande i svenska kyrkan i Sydney. Approx 150 svenskar smaskade lussebullar och sjong trallkacka visor om stalledrangar. Kanslan har sagts ifran flera hall ha varit enorm. Britis narvarade dock inte. Far halla mig till julafton istallet. Da bjuder Svenska Kyrkan pa Goulbern St pa risgrynsgrot och kottbullar och Kalle Anka kommer visas pa storbildsskarm. Karlek, Karlek.

Igar knatade jag, Riddare Jonte och Prinsessan Parandersgoran pa aventyr till Paddys Market dar Britis kan stoltsera sig med att ha gjort ett och annat fynd. Pa kvallningen kulturerade jag och Par oss med att ga pa universitets musikal! University of Sydneys Dramatic Society satte stolt upp Strangelove the Musical i den gemytliga the Cellar Theatre pa universitetsomrade. Det var en egen uppsattning baserad pa den film som kom ut under 60-talet (??). Mellan respons som gapflabb och smygfniss levererade en komisk syn pa the Cold War.

Strangelove 1
Parandersgoran ar laddad med poppande popcorn i magen infor forestallningen.

Strangelove 3
USA's president med bihang. Till v ryslands president.

Strangelove 2
Den ryska generalen, pa runda fotter lulligt pimplandes Smirnoff.


Jag njot!! Kan inte forsta hur folk kan vara sa himla duktiga och talangfulla!! Deras roster, deras utspelningar, deras... jaa... ALLT. Herregud, hur ska det ga for sanna som mig, nar det finns sanna som de har i varlden?           

Efterat strosades det med stopp for diverse fikapausar och fontäntittande i sakta mak hemat.

fin park under natt

fin park med fin fontan


Kommentarer
Postat av: Junitjej

Visst är det gott att kunna blogga igen! Jag har blivit en bloggnörd! Ha en bra fredag!

Postat av: Moster

Har äntligen hittat din sida. Känns otroligt att du är DÄR och jag HÄR.....Ha det gott tösen!!!!!!

Inger

2006-12-15 @ 20:12:01
Postat av: Lovisa

Jag såg Moulin Rouge idag. Men, du fattades, du är ovärderlig att se den filmen med... Jag laddar tills du kommer hem. Julpyssla nu och fatta smarta beslut. Puss o kram

2006-12-16 @ 23:19:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback