En dag i grundmängden G
Vissa dagar är menade att kommas ihåg.
Dagar man vaknar och ens första tanke är "Wow, det här kommer bli en toppen dag!". Solen kysser mitt ansikte och på något vis lyckas jag undgå den sedvanliga proceduren att sparka tårna i tröskeln till badrummet och få dörrhandtaget att ramla av på utsidan i samma stund jag stänger om mig, för att i stillsamhet få njuta av min morgonljuvliga frisyr framför spegeln. Under alla dagar hopar det sig mer eller mindre betydande problem och dilemman. Skillnaden är att under dessa dagar avfärdas de alla med en klackspark.
Jag älskar det klick-klack ljud som alstras när mina karriärklackar smattrar emot FSkorridorens nedandöme.
Om vi låter grundmängden G innefatta alla dagar, och super-dagarna så pedagogiskt beskrivna ovan utgöra den äkta delmängden A, hävdar dock Hans Brolin & co: i min Matte Diskret bibel, att det även måste finnas ett komplement till mängden A.
Alla dagar är fyllda med händelser. Notera dock att händelser inte är dagsspecifika. Vissa dagars händelser skulle man lika gärna ha kunnat stuva in på en annan rad, ett uppslag prydandes av ngt annat utrotningshotat djur, någon annanstans i almanackan. De skulle inte ha påverkat idag mer än när det är idag någon annan dag.
Kvällar efter dessa dagar är det inte sand John Blund harmoniskt strör ner över mina ögonlock.
Nej, dessa kvällar är det ångest kring meningslöshet han trycker och mosar in genom öronen, snart absorberandes hela huvudet. Vetskapen om att de senaste dubbladussin timmarna kommer att lösas upp i den gråa massan. Samma scenarie som när digestives blivit doppade i hett Rooiboste, för att sedan glömmas bort i min KajsaWarg kopp. 3 minuter senare är sörjan oigenkännlig. Min med kreativitet berikade lillebror hävdar ihärdigt att sörjan liknar upplösta exkrementer (dock med annat ordval), men det är inte dit jag vill komma.
Dessa kvällar somnar jag med vetskapen om att ännu en av dessa dagar har gått. En av dessa dagar som liksom svävat iväg 2 dm ovan gräset, utan att lämna fotspår. Tiden och antitiden har liksom annihilerats. En dag som kommer att glömmas bort. Ett element i grundmängden G.
Sud off, Hans Brolin! Du tror du är så jkla smart.
Dagar man vaknar och ens första tanke är "Wow, det här kommer bli en toppen dag!". Solen kysser mitt ansikte och på något vis lyckas jag undgå den sedvanliga proceduren att sparka tårna i tröskeln till badrummet och få dörrhandtaget att ramla av på utsidan i samma stund jag stänger om mig, för att i stillsamhet få njuta av min morgonljuvliga frisyr framför spegeln. Under alla dagar hopar det sig mer eller mindre betydande problem och dilemman. Skillnaden är att under dessa dagar avfärdas de alla med en klackspark.
Jag älskar det klick-klack ljud som alstras när mina karriärklackar smattrar emot FSkorridorens nedandöme.
Om vi låter grundmängden G innefatta alla dagar, och super-dagarna så pedagogiskt beskrivna ovan utgöra den äkta delmängden A, hävdar dock Hans Brolin & co: i min Matte Diskret bibel, att det även måste finnas ett komplement till mängden A.
Alla dagar är fyllda med händelser. Notera dock att händelser inte är dagsspecifika. Vissa dagars händelser skulle man lika gärna ha kunnat stuva in på en annan rad, ett uppslag prydandes av ngt annat utrotningshotat djur, någon annanstans i almanackan. De skulle inte ha påverkat idag mer än när det är idag någon annan dag.
Kvällar efter dessa dagar är det inte sand John Blund harmoniskt strör ner över mina ögonlock.
Nej, dessa kvällar är det ångest kring meningslöshet han trycker och mosar in genom öronen, snart absorberandes hela huvudet. Vetskapen om att de senaste dubbladussin timmarna kommer att lösas upp i den gråa massan. Samma scenarie som när digestives blivit doppade i hett Rooiboste, för att sedan glömmas bort i min KajsaWarg kopp. 3 minuter senare är sörjan oigenkännlig. Min med kreativitet berikade lillebror hävdar ihärdigt att sörjan liknar upplösta exkrementer (dock med annat ordval), men det är inte dit jag vill komma.
Dessa kvällar somnar jag med vetskapen om att ännu en av dessa dagar har gått. En av dessa dagar som liksom svävat iväg 2 dm ovan gräset, utan att lämna fotspår. Tiden och antitiden har liksom annihilerats. En dag som kommer att glömmas bort. Ett element i grundmängden G.
Sud off, Hans Brolin! Du tror du är så jkla smart.
Kommentarer
Trackback