Förlåt Albert
Ibland saknar man så mycket att man tror att man ska radiera. Om jag fick önska skulle jag välj alfa-sönderfall.
Inte lika många delar då.
Ibland ignorerar jag fysikens lagar. Förlåt Albert för att jag inte tar hänsyn till dina teorier kring tiden och rummet. De är verkligen imponerande och ibland så grubblar även lilla jag kring dessa företeelser, men just nu, just i denna stund hinner jag inte. Jag är upptagen med att intala mig att du hade fel, att jag kan kringgå dina postulater. Jaa, du bevisade dem väl aldrig.
Jag är upptagen med att rynka ihop mina ögonlock, för om jag blundar tillräckligt hårt och önskar tillräckligt innerligt kommer det ju att gå. Jag kommer att kunna teleportera mig. Inte härifrån, men till dig.
Min halveringstid var längre förr om tiden.
Jag vet inte säkert, och även om jag kanske hoppas att det vore tvärt om, misstänker jag ändå att jag egentligen inte har rätt till det. Att det står i sanktis regelbok att tillåtelsen att sakna inte längre är min.
Bild på mig. Det här är jag. Egentligen en blandning mellan damen ovan och CruellaDeVil i de 101 Dalmatinerna. Roade mig häromdagen med att länka samman deras ansikten i Paint för att få se hur jag såg ut. Har dock oturligtvis glömt vart jag sparade det färdiga slående lika resultatet. Får nöja mig med denna lite mindre, men ändå väl, beskrivande bild.
Jag minns ett berg dit jag brukade gå
det var så vackert där, som en tavla över rätt och fel
man såg gårdakvarnar
Samma poser men ett annat band på scenen.
HH / Gå vidare
sakna v /-de/ vara utan, inte ha; längta efter
ånger s /-n/ stark känsla av att man skulle ha gjort på ett annat sätt, grämelse, kval, ledsnad
förvirring s /-en/ oordning, kaos, virrvarr
Dessutom handlar inte vänskap om att uppdatera andra om hur man mår. Det handlar om att andra bryr sig.
Inte lika många delar då.
Ibland ignorerar jag fysikens lagar. Förlåt Albert för att jag inte tar hänsyn till dina teorier kring tiden och rummet. De är verkligen imponerande och ibland så grubblar även lilla jag kring dessa företeelser, men just nu, just i denna stund hinner jag inte. Jag är upptagen med att intala mig att du hade fel, att jag kan kringgå dina postulater. Jaa, du bevisade dem väl aldrig.
Jag är upptagen med att rynka ihop mina ögonlock, för om jag blundar tillräckligt hårt och önskar tillräckligt innerligt kommer det ju att gå. Jag kommer att kunna teleportera mig. Inte härifrån, men till dig.
Min halveringstid var längre förr om tiden.
Jag vet inte säkert, och även om jag kanske hoppas att det vore tvärt om, misstänker jag ändå att jag egentligen inte har rätt till det. Att det står i sanktis regelbok att tillåtelsen att sakna inte längre är min.
Bild på mig. Det här är jag. Egentligen en blandning mellan damen ovan och CruellaDeVil i de 101 Dalmatinerna. Roade mig häromdagen med att länka samman deras ansikten i Paint för att få se hur jag såg ut. Har dock oturligtvis glömt vart jag sparade det färdiga slående lika resultatet. Får nöja mig med denna lite mindre, men ändå väl, beskrivande bild.
Jag minns ett berg dit jag brukade gå
det var så vackert där, som en tavla över rätt och fel
man såg gårdakvarnar
Samma poser men ett annat band på scenen.
HH / Gå vidare
sakna v /-de/ vara utan, inte ha; längta efter
ånger s /-n/ stark känsla av att man skulle ha gjort på ett annat sätt, grämelse, kval, ledsnad
förvirring s /-en/ oordning, kaos, virrvarr
Dessutom handlar inte vänskap om att uppdatera andra om hur man mår. Det handlar om att andra bryr sig.
Kommentarer
Trackback