Out of the doubt that fills my mind

I got it.

I finally do.

Vad som är skillnaden mellan människor som är lyckliga och trivs med sitt liv och de som är olyckliga och hela tiden strävar efter att få leva någon annans.

Det handlar om att vara medveten. Medveten och beslutsam. Tillräckligt stark och klarsynt för att kunna se vad det är som påverkar ens humör, vad det är som orsakar klumpen och tomheten inuti och vad det är som kan fylla ut tomheten med färg.
Det går helt enkelt inte att resonera som så att: "Jaa, hon är lycklig för att det händer henne bra saker" eller "Hon är ledsen för att hon utsattes för det där hemska, jaa, hon har haft en dålig dag...". Det händer alla människor bra såväl som dåliga saker. Det handlar om att välja vilken typ av händelser man vill låta sig påverkas utav.
Förut jobbade jag med en tjej, som jämt var glad. Hon var alltid positiv och hade ett leende till övers. Jag pratade med henne om det och förklarade hur mycket jag uppskattade att få det där leendet när man kommer till jobbet, eller när man är påväg därifrån och känner sig söndermosad i hela kroppen. Jag frågade hur det kommer sig att hon jämt orkade vara glad, hade hon aldrig en dålig dag?

Hon svarade att hon tyckte mer om att vara glad än att vara ledsen, så därför hade hon bestämt sig för att vara glad.

Det kan låta som en enkel sak att säga. Enkelt och simpelt, taget från ett barns läppar.
Men jag finner det är fullkomligt.

Som jag sa, det handlar om medvetenhet och beslutsamhet. Att vara medveten om hur händelser påverkar oss, att kunna lokalisera vad det är som får oss att må dåligt. Och sen kunna vara starka nog att sluta låta dem påverka oss. Medveten nog att se till de bra ting som händer, och självsäker nog att suga i oss utav alla glädje de erbjuder.
Stark nog att släppa tankar, händelser, blickar och kommentarer som fått en att må dåligt. Stark nog att fokusera på och lyfta fram de minnen, möten, beröringar och leenden som inger en med värme. Den där värmen som ibland kommer utan anledning. Värmen som gör att man känner att man är glad och lycklig över så mycket, att det känns som om att du inte har någon anledning överhuvudtaget.
Det känns som om att du är kär i livet.

Att inte ta något för givet. Att se till det jag har och njuta utav hur underbart livet kan vara.
Att släppa problem som egentligen inte är problem. Att umgås med människor som ser mig, som jag kan skratta med, som jag trivs med. Att umgås med människor som får mig att trivas med mig själv.


Jag är en sån som vänder sig om. En sån som börjar gå, men som stannar upp och vänder mig om.
Jag har insett att det är viktigare än vad jag trodde det var.
Att vända sig om efter någon som också vänder sig om.

Jag vet inte om det är optimism eller naivitet. Men jag tror på äkta kärlek. Jag tror att det finns någon som är ämnad för mig, någon som kan läsa mig utan och innan. Någon jag inte behöver säga något till - han vet vad jag tänker och hur jag känner ändå. Jag tror på att människor som börjat gå, så småningom vänder sig om för att springa tillbaka emot varandra. Orkestern spelar och de slänger sig i varandras armar innan eftertexten börjar rulla. Jag tror på prinsar och prinsessor. Jag tror att allting ordnar sig till slut. Om det inte är okej, då är det inte slut.

To June who loved this garden - from Joseph who always sat beside her.



Vissa människor gör världen så speciell bara genom att finnas där.


Even the best fall down sometimes. Even the wrong words seem to rhyme.
Even the stars refuse to shine.

Howie Day : Collide    
<--   Underbar, fantastisk musik. Lyssna vänner. Lyssna och njut!




Och dessutom.
Någonstans måste man vara beredd att börja kämpa för det man verkligen vill ha.


Antal dagar kvar till mitt liv börjar:    14

Kommentarer
Postat av: Maria

Åh Britis, fint och klokt skrivet ;-)!

2006-03-19 @ 09:32:05
Postat av: Filip

Hej brita. Villa bara göra dig medveten om att jag har en blogg. Peaceout!

Postat av: Guess

Man bör kanske också fråga sig varför man vill må bra.
Enligt mig är det nästa steg av klarsynthet och medvetenhet. Tror jag.

2006-03-23 @ 10:32:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback