the Rock Tour in the Red Centre

En lite smavimsig svensk flicka och hennes annu ngt vimsigare moder har under de senaste 3 dygnen varit pa okensafari! Det ni! Och det har varit sa hett. Forsta dagen var det 47 grader. For mig som andock varit har ett halvar och ngolunda hunnit vanja mig vid klimatet gick det ganska smartfritt, men jag tycker lite mer synd om mamsen min. Att komma ifran ett nordiskt land med vintertemperatur pa 23 minusgrader till Australiens innersta center och uppleva en temperatur skillnad pa 70 grader celsius!! - inte konstigt att vimsigheten borjat emergera...

Vi har klattrat i Kings Canyon, skoljt bort den drypande skvattande runtskvimpande svetten i bergskallor, drickit over 10 L vatten om dagen och sovit i swags - en typ av sovsack anpassad for utomhus-i-oknen-sussning - under stjarnklara himmlar och runtvirmlandes satelliter.

Forsta dagen kande jag till min forvirrande hapnad hur ngra fa regndroppar fall offer for gravitationen och nodlandade emot min kind. Upprymd av mitt standiga antagande att det aldrig regnar i oknen, tog jag kvickt kort pa de dar regnskvatten pa berggrunden bredvid min kvar liggande haka. Den barnsliga upphetsningen foll dock nedkylt snart mot marken i form av istappar da vi 7 timmar senare vacktes ur vara skonhetsslumrerier av det haell-tokregn som tvingade oss att ta tillflykt till var fyrhjuliga farkost och raddningsspot. 

Och jag har sett min forsta Dingo. Min entusiasm ar oundkomlig. I morse steg den fram ur morkret och mitt ngt knakande morgonhumor ljusades (yepp - valdigt korrekt bojning) obevekligt och omedelbart upp. Han sag pa mig, jag sag pa honom - vi sag pa varandra. Har sett de dar bockerna som nyblivna foraldrar skaffar at sina sma bejbisar. Jag ska gora en egen. Den ska heta Min Forsta Dingo.

Andra dagen traskade vi runt the Olgas eller Kata Tjuta som aboriginerna kallar det. Detta bergskomplex bestaendes av 36 gruskorn av denna lite storre skalan tro fran borjan ha suttit ihop med Ayers Rock, men haller sedan en tid (troligtvis ngra hundratals miljoner ar) tillbaka sig garna for sig sjalv. Om dessa kommunikations- och umgangessvarigheter bestar i diverse intermediaera tvister, fafanga, eller i dessa 36 stenars gemensamma passion for en viss amerikansk tv-show star att vara osagt - the Olgas ar pa avstand i vilket fall skrammande lika en massiv super immitation av en pa ryggliggandes Homer Simpson. Kaerlek.

Vi sag en solnedgang vid Ayers Rock (Uluru). Vi sag en soluppgang vid Ayers Rock. Och den tredje dagen drogs gympadojjerna pa, vattenflaskorna fylldes till det dubbla, fika inhandlades och vi knallade runt.

Aboriginerna kallar sig sjalva for Anangu och genom den har turen har jag fatt formanen att inse och uppleva hur starkt deras traditioner, ritualer och livsstrukturer annu lever kvar. Det ar omojligt att inte bli emotionellt engagerad i vissa av de handelser som berattats genom historien. Fram till aret 1967 (tror det var da) betraktades aboriginerna i den australiensiska lagen som djur och anda fram till detta ar kunde en "manniska" skjuta ned en aborigin pa vilket gata som helst i Australien utan att samhallet skulle sa mycket som lyfta pa ogonbrynet. Det ar sa att jag vill spy.  

Under dessa svettskvattande dygn har Aventyraren och Expeditionsledaren (vid det har laget gar hon aven under benamningen expeditionens officiellt framvoterade DJ - tack Nanis!) och hennes trogna, lojala, foljeslagare och vapnare Headmistress Kampe forutom med de ovriga 19 i gruppen aven socialat sig med Dingos, spindlar, kameler, kangurur, pygmekoalor, kackerlackor, FLUGOR och odlor. Berg har bestigits, canyons har klattrats, Swags har belagrats, Wheet-bixs har mumsats och abstinensbesvar framkomna till foljd av Vodafones bristande tackning i omradet har fatt haerja fritt.

Och jag ar sa himla tok harligt glad att jag bestamde mig for att gora den dar resan ut till den dar stenen mitt ute oknen. For det ar faktiskt sa mycket mer an en sten. Den dar stenen med sin kultur, historia, geologi och berattelser ar i det stora hela ngt av det mest betydande for det har landet jag under de senaste halvaret kommit att avnjuta sa genomaerligt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback